lördag 8 februari 2014

Självklart...

Vid 17 tiden igår fick jag ont i bröstet, och det blev värre och värre. Det högg till så stundtals att jag inte kunde stå upp rakt. Skiten gav inte med sig, utan blev värre och värre. Tillslut kunde jag nästan inte andas, gäspa gjorde så ont att jag fick tårar i ögonen och jag blev matt efter varje "anfall". Jag ringde sjukvårdsupplysningen och förklarade situationen för dem, och förklarade att det gjorde ont på samma sätt som min lungsäcksinflammation gjorde (hade den, plus dubbelsidig lunginflammation för 6 år sedan) Hon sa till mig att åka in bums, då det kunde vara vad som, och eftersom det inte blivit bättre på nästan åtta timmar. Så jag gick in och drog upp mamma och vi åkte in till akuten i Ystad. Personalen var jättetrevliga, men blev lite oroliga då jag är så ung, och de kopplade upp mig till allt möjligt, tog massa prover så.

Visade sig att det inte var någon infektion och ingen bakterie. Men att jag hade ont kunde sköterskorna till och med se på ekg maskinen. Det visar sig att jag har fått en inflammation i hela bröstmuskeln, samt typ alla senfästen som finns i överkroppen, men eftersom jag tagit smärtstillande för huvudvärken så hade jag inte känt det tidigare, och ju mer allt smärtstillande gick ur kroppen, desto mer ont gjorde det.

Hur får man detta ? Läkaren förklarade det såhär: din kropp har varit utsatt för virus i över 2 veckor i vanliga fall har det då gått över och blivit bakteriellt, men din kropp har lyckas undvika detta, blivit trött och fått en inflammation av att du tränade utan att vara frisk. YAAAY me. Ingen fysisk ansträngning på minst en vecka, ska helst inte använda armarna. Köra ska jag försöka undvika helt de närmsta tre dagarna och jag får inte ta lätt på detta, för det gör ont, och det är farligt om man tramsar med det. Så denna veckan går jag under alias: Asta 85 med hjärtfel. Hurra! 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar