Äntligen fredag!

Vilken vecka det varit. Jag har jobbat över varje dag, haft kurser, apt och föräldrarmöte på kvällarna plus att jag har en förkylning som vägrar gå över. I måndags var jag hemma 18.45, i tisdags 19.30, i onsdags 19,15 och igår vid 16,15. Behöver jag säga att jag är slut? Haha. Men det blir pengar av det, och förhoppningsvis går min förkylning över i helgen när jag äntligen får chans att vila. 

Ikväll kommer Anna och Daniel, och vi ska tillsammans med Simon och Stoffe äta på garage i Höganäs :) det stället är helt fantastiskt så ska bli kul att åka dit igen. 

På lördag ska jag till optikern, sen ska Simon tatuera sig och sen åker vi hem till hans föräldrar och myser. Och på söndag ska jag göra så mycket ingenting som jag orkar ! 

Bjuder på lite bilder, älskar att ha mobilen hemma igen. Man kan fråga så många fler ögonblick :) 

Dessa cyklarna vi har på jobb är helt fantastiska. Vi kommer ut på massor med äventyr med dem! 

Svante mys! Världens mest kela katt har vi fått tag på ^^ 

Turkiet

Jag tänkte dela med mig av lite mobilbilder ifrån Turkiet, min lilla Benny valde som ni vet att stanna kvar på semester en extra månad (glömde honom på sängen) men nu är han hemma, och bilderna likaså ^^ 

Makeup

Jag gillar smink, och har alltid gjort. Jag tycker det är häftigt hur man kan framhäva det vackra hos en människa med små medel. 

Men sen gillar jag att överdriva, spejsa till det och pröva helt galna saker också. Det var längesedan jag grävde djup i sminklådan, hade glömt bort hur roligt det är. Men idag kröp det i fingrarna och jag släppte kreativiteten lös. Och jag blev jättenöjd, kul att testa något helt nytt! 😃

Blev någon sorts sorgsen, galen, gotisk clown. Haha varför inte! 

Scars - James Bay

We live through scars this time

But I've made up my mind

We can't leave us behind anymore

We'll have to hurt for now

But next time there's no doubt

'Cause I can't go without you anymore

And as soon as I can hold you once again

I won't let go of you, I swear

I didn't know my own strength

I crashed down, and I tumbled

But I did not crumble

I got through all the pain

I didn't know my own strength

Survived my darkest hour.

I picked myself back up

Hold my head up high

I was not built to break

I didn't know my own strength 

saknad

Jag var säker på att saknaden skulle kväva mig. Strypa mig tills jag långsamt föll ihop till en hög på golvet. Men jag insåg att sakna dig, det är allt jag någonsin gjort. Jag har saknat dig varje söndag jag åkte ifrån dig, varje gång jag lagt på luren efter ett samtal och varje gång du släppte mig efter en kram. Alltid varit besvärad av ovissheten att inte veta nästa gång jag skulle få höra din bullriga röst eller känna doften av trygghet som varje kram omfamnat mig med.

Sakna dig är det jag gör bäst. Men det äter inte upp mig längre, det gröper inte ur mitt hjärta på känslor och jag låter inte det göra ont längre. Jag är färdig med den typen av smärta. Saknaden kommer alltid att finnas där, men det gäller att inte låta den göra ont. Det finns många typer av saknad. Jag väljer den typen av saknad där man tittar tillbaka och minns det fina med ett leende. Saknaden som värmer en hjärta, och som fyller kroppen med ro. Inget mer ont, det tjänar ingenting till. Det kommer aldrig att tjäna något till.