fredag 1 november 2013

Hemma, äntligen hemma

Som de flesta av er vet så har jag landat på Svenskmark. Jag hade sagt till mamma och pappa att jag skulle komma hem i början av November. Så vart ju inte fallet. I onsdags den 30 oktober stod världens finaste Hivi och väntade på mig i Lund.

Vi körde in om Pappa, han stod ute på uppfarten och fixade med något, så vi tutade och det tog en stund för honom att koppla vem det var som satt i bilen. Haha. Hanna och jag fikade en snabbis hos pappa och sen så drog vi vidare mot Harlösa. In om Daniel som sa: Välkommen hem, och då blev jag helt skakig i benen. HEM. Fast att det bara gått ett par dagar sen jag träffade Daniel förra gången så blev jag helt sjukt glad att se honom, men nu var han liksom där han skulle vara, i lilla Harlösa. Hämtade min resväska som han snällt tog hem från NY och sen körde Hanna och jag vidare mot Sankt Olof.

När vi körde igenom skogen så började det göra ont i kroppen, det värkte av längtan och jag kunde inte komma hem fort nog. Ringde på hos mamma, och som ni ser på bilderna så blev hon lite förvånad. Haha, fina lilla mamma!

Anna och Felix var här, så det blev ännu en fika. Sen körde Hanna hem och jag och Anna körde upp till dagis för att hämta Sixten. När han såg mig visste han inte om han skulle skratta eller gråta. Lilla fisen! Hälsade även på all personal som jobbade, och det kändes som att komma hem en andra gång. Alla fina barnen som blivit så stora ! Efter en stund så var det dags för Anna med pojkar att köra hem och för mig att för första gången andras.

Överväldigande för att säga det minsta. Jag är så lycklig, och lättad över att vara hemma. Men jag får inte nog av att jag kan skriva till folk på facebook och så på kvällen, när jag var i USA så sov ju alla då, så jag skickar och skickar och skickar till stackars Hanna, Anna, Lisa och Daniel på facebook.

Imorgon ska jag fixa lite mer i mitt rum så det blir klart. Jag ska ner en vända till Krischan och sen på söndag eftermiddag ska jag äntligen få träffa min fina fisaLisa, och så Hanna med. Och på måndag drar jag till Skurup för att äntligen få träffa lilla Emilia (daniels systerdotter)

Ja jag är lycklig, jag är lycklig, ja jag är lycklig hela långa veckan ut 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar