Idag är det ett halvår sen du ramlade in mitt liv. Du slog omkull mig fullständigt och jag är så tacksam för det. Du öppnade mina ögon för saker jag varken kunnat eller vågat se förut. Jag är så tacksam över att jag får kalla dig min, Mina dagar är tomma utan dig, jag är tom utan dig. Halv. Du är den där biten av mig som jag saknat hela mitt liv. Du läser mig som en öppen bok, och trots att det för stunden oftast gör mig frustrerad så är det en av orsakerna till att jag älskar dig som jag gör. Du ser hela mig, och det skrämmer dig inte.
För 6 månader sen körde jag för att möta dig i Helsingborg för första gången. En stor stad som var främmande och skrämmande. Nu känns det mer hemma än någon annanstans. Hos dig är jag mer hemma än någon annanstans ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar