natt

Ligger här och kan verkligen inte sova. Ikväll känns det tungt, sorgligt. 

Jag är skiträdd, samtidigt som jag känner mig otroligt modig, och det är en märklig känsla. Känner mig tom och fruktansvärt ensam. Jag har varit så inställd på att göra detta, så otroligt taggad. Men jag inser att det spelar folk väldigt liten roll var jag är. Och det är klart, deras liv fortsätter ju som vanligt fast att jag flyttar till usa. Men det skulle vara skönt att känna mig uppriktigt saknad. Att få en bekräftelse på något vis. Att veta att de finns där för mig så som jag finns där för dem.

Känns kanske väldig ego att skriva detta, men jag behövde det. Modig, stark, envis, omtänksam, och ensam? 

Idag känns det så, men å andra sidan har jag så otroligt mycket känslor som bubblar i kroppen. 

I tell my love to wreck it all

Cut out all the ropes and let me fall

Who will love you? who will fight?

And who will fall, far behind?