Vid
17 tiden igår fick jag ont i bröstet, och det blev värre och
värre. Det högg till så stundtals att jag inte kunde stå upp
rakt. Skiten gav inte med sig, utan blev värre och värre. Tillslut
kunde jag nästan inte andas, gäspa gjorde så ont att jag fick
tårar i ögonen och jag blev matt efter varje "anfall".
Jag ringde sjukvårdsupplysningen och förklarade situationen för
dem, och förklarade att det gjorde ont på samma sätt som min
lungsäcksinflammation gjorde (hade den, plus dubbelsidig
lunginflammation för 6 år sedan) Hon sa till mig att åka in bums,
då det kunde vara vad som, och eftersom det inte blivit bättre på
nästan åtta timmar. Så jag gick in och drog upp mamma och vi åkte
in till akuten i Ystad. Personalen var jättetrevliga, men blev lite
oroliga då jag är så ung, och de kopplade upp mig till allt
möjligt, tog massa prover så.
Visade sig att det inte var någon infektion och ingen bakterie. Men att jag hade ont kunde sköterskorna till och med se på ekg maskinen. Det visar sig att jag har fått en inflammation i hela bröstmuskeln, samt typ alla senfästen som finns i överkroppen, men eftersom jag tagit smärtstillande för huvudvärken så hade jag inte känt det tidigare, och ju mer allt smärtstillande gick ur kroppen, desto mer ont gjorde det.
Hur
får man detta ? Läkaren förklarade det såhär: din kropp har
varit utsatt för virus i över 2 veckor i vanliga fall har det då
gått över och blivit bakteriellt, men din kropp har lyckas undvika
detta, blivit trött och fått en inflammation av att du tränade
utan att vara frisk. YAAAY me. Ingen fysisk ansträngning på minst
en vecka, ska helst inte använda armarna. Köra ska jag försöka
undvika helt de närmsta tre dagarna och jag får inte ta lätt på
detta, för det gör ont, och det är farligt om man tramsar med det.
Så denna veckan går jag under alias: Asta 85 med hjärtfel. Hurra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar