Tänk att det redan är fredag igen, det är ju inte klokt vad veckorna går. Förra veckan var otroligt jobbig, hemlängtan var omänsklig, och jag var säker på att jag skulle åka hem, men efter att ha pratat med världens bästa mamma och underbara vänner så bestämde jag mig för att stanna. Jag är My Olsson, jag ger inte upp, det finns inte. Jag är gjord för att göra det här, men jag måste tillåta mig själv att sakna, jag måste tillåta mig själv att visa att jag är ledsen, arg eller lycklig. Det är lite kämpigt att bo hos någon annan, man vill vara glad och lycklig alltid, men vem är det? Det är inte lönt att försöka lura sig själv, man faller alltid igenom tillslut.
Idag har jag och Daniel bokat hotell för vår semester i LA. Vi pratade på skype i närmare 4 timmar idag, och det kändes som två. Så nu kan det bli maj, underbara älskade maj.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar